Vi får ofta höra från chefer och ledare att de inte vill lägga sig i deras anställdas levnadsvanor och hälsa, att det är upp till var och en att ta ett eget ansvar för sin egen hälsa. Men fördelarna med att som arbetsgivare engagera sig i dessa frågor är många och fördelaktiga. En frisk och välmående organisation attraherar topptalanger, är mer lönsam och har låg personalomsättning.

Det stämmer att det ofta krävs ett eget ansvar för att skapa livsstilsförändringar, men det finns väldigt mycket som både chefer och ledare kan göra för att underlätta och inspirera till hälsosamma beteenden på arbetsplatsen. Man bör också vara medveten om att ohälsa idag är en stor bromskloss mot lönsamhet.

Vad kostar ohälsan?
I artikeln Arbetsgivarnas svarta hälsohål från 2014 (Lund, Dagens Industri 29/3 2014) beskrivs kostnaderna för ohälsa på de 100 största företagen i Sverige uppgå till hela 74 miljarder kronor årligen. Enligt artikeln slukade ohälsokostnaderna hela 27 % av bolagens lönekostnader eller 36 % av vinsten. De flesta är medvetna om att sjukskrivningar kostar mycket pengar men enligt artikeln står sjukskrivningar för endast  8% av de totala kostnaderna. Istället visar det sig att en stor andel orsakas av dålig kondition hos medarbetarna vilket i sin tur påverkar produktiviteten och arbetskapaciteten. Sömnstörningar står för ca 12 %, stress för ca 5%, skadligt bruk i form av alkohol och tobak ca 14%. Redan 2014 var ohälsa hos medarbetarna en stor utmaning och tyvärr har den negativa trenden fortsatt i samma riktning. Idag har ca 45 % av de arbetsföra befolkningen hälsofarligt dålig kondition och för dålig syreupptagningsförmåga för att klara av att arbeta 8 timmar om dagen. Dessutom lider nästan 50 % av övervikt eller fetma och den stressrelaterade sjukfrånvaron har ökat med ca 234 % de senaste 10 åren. På många tjänstemannaföretag har man idag nästan ingen sjukfrånvaro
 rapporterad. Istället har man en dold sjuknärvaro då många anställda väljer att arbeta trots sjukdom (ofta hemifrån). Detta är inte långsiktigt hållbart och riskerar att kosta än mer för arbetsgivarna på längre sikt.

Hur arbetar vi traditionellt med hälsa på arbetsplatsen?
Det är allmänt vedertaget att prevention är den viktigaste faktorn för ett hållbart arbetsliv. Trots det så arbetar de flesta svenska och internationella företag reaktiv mot ohälsa. Många hälsosatsningar kommer försent när någon anställd redan har blivit sjuk eller skadad. Det förbyggande hälsoarbetet utgörs till största del av ett friskvårdsbidrag som inte används eller en hälsokontroll som endast identifierar redan uppkommen sjukdom. En annan utmaning är att företagens hälsosatsningar endast riktar sig mot redan hälsosamma individer istället för till de individer som har störst behov av förändring. För att nå ut till fler så måste vi bredda det förebyggande hälsoarbetet att inkludera mer än bara fysisk aktivitet och ta ned det på en nivå som inkluderar fler och har som huvudsakligt mål att förbättra hälsan för alla anställda, även de som inte har för vana att engagera sig.

Vad är mitt ansvar som chef/delägare?
Hållbarhet i hälsa och livsstil innebär att en anställd ska klara av sitt arbete med goda marginaler och ha kraft över för en meningsfull fritid. Hur uppmuntrar man som då medarbetarna att ta ett eget ansvar för sin egen hälsa och livsstil?

Att som organisation tydligt visa att hälsa och hälsosamma beteenden värderas högt på arbetsplatsen är ett sätt.  Att som chef eller ansvarig föregå med gott exempel och delta i företagens egna hälsosatsningar påverkar även medarbetarnas hälsa. Det har visat sig att hållbara chefer har friskare personal.  Som chef eller ledare gäller det att förstå helheten, att lyckas med det förebyggande hälsoarbetet innebär förutom minskad sjukdom och lidande för den enskilde individen även en stor fördel ur en företagsekonomisk synvinkel.