Så lyckas ni med det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet

Idag har de flesta företag bra rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Men i begreppet ingår också den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Oavsett om ni arbetar utifrån ett hälsofrämjande, förebyggande eller rehabiliterande perspektiv så är en god organisatorisk och social arbetsmiljö av största vikt.

Vad som menas med den fysiska arbetsmiljön är för de flesta tydligt – men vad innebär egentligen organisatorisk och social arbetsmiljö? Den organisatoriska arbetsmiljön innefattas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet och handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Med social arbetsmiljö menas hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss i arbetet.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en ständigt pågående process. Det innebär att företag ska undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, vidta åtgärder och sedan följa upp att åtgärderna har haft effekt.

Nedan har vi utgått ifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS 2015:4) och listat de viktigaste punkterna samt beskrivit hur du som arbetsgivare ska arbeta utifrån dem.

Kunskaper. Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning, men också förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Med förutsättningar menas till exempel tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. Chefer påverkar i hög grad arbetsmiljön, välbefinnandet, stress och arbetsprestationen hos medarbetarna. Cheferna i sin tur påverkas i hög grad av vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att bedriva ett gott ledarskap.

Mål. En tydlig målbeskrivning som är känd för alla anställda är viktigt för att förbättra hälsan och motivationen hos medarbetarna. Otydliga mål kan innebära höga krav i arbetet och en osäkerhet kring hur eller på vilket sätt målen ska uppnås. En annan viktig friskfaktor är tydliga roller i arbetet. Det innebär att den anställde vet om arbetsuppgifternas innehåll, vad som ska utföras och vem som ansvarar för vad.

Arbetsbelastning. Det är viktigt att arbetsgivaren anpassar resurserna till kraven i arbetet och är uppmärksam på obalans mellan dessa förhållanden så att de inte riskerar att upprepas eller att bli långvariga. Som arbetsgivare ska du vara observant på signaler som tyder på en ohälsosam arbetsbelastning. Då kan du snabbt vidta åtgärder som att minska kraven eller tillföra resurser. Exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning kan vara: minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper.